Det var frågan som Föreningen för Sveriges kulturtidskrifter ställde till ett antal personer med anknytning till kultur och medier. Nedan kan du läsa en del av svaren.

Vad tycker du själv? Är kulturtidskrifter viktiga? Varför? Skriv gärna ner ett eget svar och skicka till oss på e-post kansli@fsk.net. Du har femhundra tecken på dig. De bästa svaren publiceras på denna sida och belönas då med ett litet tidskriftspaket.

---

Med svar från:
Peter Alsbjer / Roy Andersson / Gunnar Bergdahl / Eva Björkstrand / Mats Ekdahl / Ingrid Elam / Ulf Eriksson / Bengt Göransson / Christer Hermansson / Siv Holma / Kristoffer Leandoer / Marianne Lindberg De Geer / Åsa Linderborg / Isabella Nilsson / Sven Nilsson / Ann Petrén / Björn Sandmark / Anna-Clara Tidholm / Jenny Tunedal / Cecilia Wikström / Jan-Erik Wikström

---

»Göran Tunström berättar i sin självbiografiska roman Prästungen om hur han ligger och läser BLM, numret är brandgult och lyser starkare än solen. Han förstår inget av det han läser och han tycker det är skönt. För Tunström är mötet med kulturtidskriften en uppenbarelse. För mig har kulturtidskrifterna aldrig haft en lika religiöst färgad betydelse, men den har för den skull inte varit mindre. Kulturtidskriften erbjuder något som varken universitetet eller dagstidningen kan ge: en oslagbar kombination av nyhet och fördjupning, upptäcktslust och vidgad horisont, snabbhet och tid för eftertanke.«

Ingrid Elam, kulturjournalist och dekan vid Malmö Högskola

---

»Det fina med kulturtidskrifter är att man inte behöver läsa dem! Stora tidningar, de som utgör massmedia med tonvikt på massa, får en dominans i samtal människor emellan som de inte alltid förtjänar. Udda tankar, särintressen, detta förtalade begrepp, behövs om det offentliga samtalet ska få annan funktion än kampanjens.

Det är skälet till att den stora gruppen små tidskrifter som de flesta aldrig tänker läsa måste uppmärksammas och få stöd för att kunna nå ut till fler än sina närmaste.«

Bengt Göransson, f d kultur- och utbildningsminster

---

»Det finns texter som tänker sig längre och längre ut i det de inte redan kunde veta om sig själva eller världen. Det finns texter som gör motstånd, gör möjlighet, gör skillnad. Det finns essäer. Det finns poesi. Det finns kollektivtexter.

Det finns nästan bara i kulturtidskrifter.«

Jenny Tunedal, poet och litteraturkritiker

---

»Jag växte upp med BLM som min favorittidskrift med Harry Scheins filmrecensioner och alla förnämliga bokrecensioner. Sedan var under många år Kristet forum och Vår lösen mina särskilt värderade läskamrater. Tidskrifterna är oumbärliga, och lyckligtvis håller Stadsbiblioteket de allra flesta tillgängliga.«

Jan-Erik Wikström, f d kultur- och utbildningsminster

---

»I dagens offentlighet är utrymmet mellan underhållning och expertutlåtanden på väg att övertas av formlöst tyckande och passivt klickande. Kulturtidskrifterna använder detta utrymme på ett mer ansvarsfullt sätt. Varje kulturtidskrift har en redaktion som aktivt vill spegla och påverka sin samtid och därför måste förstå, värdera och välja sina texter. Detta redaktionella arbete är en uppmärksamhetsform som det öppna samhället inte kan vara utan.«

Ulf Eriksson, författare, översättare och kritiker

---

»Söker man fördjupning finner man det i kulturtidskrifterna, dagspressens kultursidor skrapar på ytan och går vidare till nästa fråga.«

Ann Petrén, skådespelare

---

»Varje medium har sitt tempo. Gårdagens tidning är gammal. TV och radio är (eller har hittills varit) nu. Böcker har, låtsas vi, ett evigt liv. Nätet är både nuets flimrande ögonblick och samtidigt likt en ostädad vind, där man hittar dokument från anno 1996. Tidskrifterna befinner sig mittemellan allt detta. De står fria i förhållande till nuet, ger möjlighet till överblick och reflektion. Skribenterna behöver inte vara bundna att dagstidningarnas hårt styrda formatregler. De får tala till punkt.«

Sven Nilsson, medieforskare, författare och föreläsare

---

»Tidskrifternas status är ett mått på yttrandefrihet och demokrati i ett samhälle. Och då spelar det mindre roll om det skrivs om sufisk poesi eller irakkriget, om barns behov av litteratur, teater och musik, om hur det är att vara muslim i Sverige eller rom i Italien. Politikernas ansvar är att släppa fram de svagares röster, de som inte gynnas av marknadsekonomin och konkurrenssamhället men hotas när makten över media monopoliseras.«

Siv Holma, riksdagsledamot (v), ordförande i riksdagens kulturutskott

---

»För mig och min generation fick kulturtidskrifterna tjäna som bildningsförbund, yrkesskola, arbetsförmedling och experimentverkstad. Vi fick lära oss genom att snegla på varandra och pröva själva, med kopiator, tuschpenna, dator och sax.«

Kristoffer Leandoer, författare och förläggare

---

»De stora dagstidningarna och deras kultursidor, som alla tillhör den politiska mittfåran, har blivit totalt beroende av annonsörer bland annat på grund av svikande prenumeranter. Vilket fört med sig en stigande rädsla från redaktionerna att vara kontroversiella. Gratistidningarna, som enbart styrs av annonsörspengar har varken kultur eller debattsidor. I det ljuset är kulturtidskrifterna livsnödvändiga om vi vill ha ett vitalt demokratiskt samtal i vårt land.«

Marianne Lindberg De Geer, konstnär

---

»Jag minns tydligt torsdagseftermiddagarna efter skolan. I väntan på bussen brukade jag gå ner till biblioteket för att bläddra i tidskrifterna i tidskriftshörnan. På hösten var det Paletten och Musikens Makt – på våren Lyrikvännen och Louisiana Revy – fast jag tittade nog mest på bilderna.
De gav mig en vision över att världen aldrig tog slut och att det fanns en plats för sådana som mig, därute. Jag inte var ensam, det fanns andra med samma intressen som jag, som satt på sina bibliotek i Askersund eller Ödeshög. Bläddrande.«

Peter Alsbjer, länsbibliotekarie i Örebro län

---

»I tider när det offentliga samtalet förenklas, förytligas och förråas, vågar kulturtidskriften försvåra, förklara, förändra.«

Åsa Linderborg, författare, skribent och biträdande kulturchef på Aftonbladet

---

»Internet, SMS och informationsinhämtning på ytlig nivå kännetecknar dagens informationssamhälle. Kulturtidskrifter och kvalitetslitteratur är en fundamental motvikt. Därför kommer liberaler alltid kämpa för en kulturpolitik där bildning, demokratiska värderingar och det fria ordet står i fokus. Avgiftsfria boklån och ett välutbyggt stöd till kulturtidskrifter är självklarheter.«

Cecilia Wikström, riksdagsledamot, folkpartiets kulturpolitiska talesperson

---

»I en tid av ökad förflackning av kulturjournalistiken, som i vissa fall inte längre går att skilja från nöjesjournalistik, fyller kulturtidskriften ett viktigt tomrum för fördjupad debatt och för essäistiken. Den fria tankens flykt i esssän kan vara minst lika uppslagsrik som en vetenskaplig uppsats; båda genrerna kan dock samsas inom samma tidskriftspärmar.
Ny digital teknik och förenklade produktionsvillkor kommer att rädda kulturtidskriften till framtiden, som ett viktigt forum för olika intellektuella grupperingar och oliktänkande.«

Björn Sandmark, kulturchef i Göteborg

---

»Kulturtidskrifter har ofta något nytt att komma med. Man får gå in deras olika rum och bli förvånad, förvirrad eller ibland t o m förtjust. Jag tror att sådana, speciella rum behövs när media i övrigt ofta trängs på samma alltför välkända och allmänna arena!«

Anna-Clara Tidholm, tecknare och författare

---

»I vår tid av fundamentalistiskt marknadstänkande där framtiden vilar på den eviga tillväxtens kvicksand ska kulturen vara en produkt till försäljning bland alla andra. Fy fan! Kultur är i själva verket grundforskningen om att vara människa. Forskningsrapporterna publiceras i ständigt nya böcker, konstverk, rörliga bilder… utan denna forskning blir vi fattiga och själlösa. Kulturtidskrifterna, med sin tidlösa karaktär och sin ambition att gå brett på djupet in i detta expanderande universum i all sin härliga spräcklighet, är i dag vår viktigaste motståndsrörelse.«

Gunnar Bergdahl, kulturchef på Helsingborgs Dagblad

---

»För mig har botaniserandet genom åren i olika kulturtidskrifter ofta varit en ingång till det för mig okända. Genom ett slumpmässigt bläddrande och letande bland tidskrifter på de större folkbiblioteken har mitt liv verkligen förändrats. I Göteborg läste jag danska Hvedekorn som innebar att jag så småningom hamnade på Forfatterskolen i Köpenhamn. Lyrikvännen blev en ingång till den modernistiska poesin; nya världar öppnades. En bra kulturtidskrift berättar ofta något som jag inte visste om och överraskar mig, och det är alltid lika underbart.«

Christer Hermansson, författare, kulturchef i Strängnäs kommun

---

»Kulturtidskrifter ger möjlighet för många röster att höras och är en viktig del i en demokrati. De vittnar om skilda tiders debatt, kulturklimat och -politik och utgör en unik dokumentation och historieskrivning. Kulturtidskrifterna är ett viktigt verktyg och referensmaterial för forskningen.«

Isabella Nilsson, museidirektör på Millesgården

---

»Utgivarna av kulturtidskrifterna i Sverige är vår tids hjältar! Lysande stjärnor som vägrar slockna i ett kulturmörker som annars helt skulle ta över.«

Roy Andersson, filmregissör

---

»Kulturtidskrifterna är en brokig blandning som på ett spännande sätt speglar den intellektuella och andliga rörligheten i landet. De ger perspektiv, tendenser, fördjupning, bakgrund och debatt till nyheterna. Ofta är de uttryck för hyperengagerade medarbetare: de små upplagornas röster som talar till sina lika engagerade mottagargrupper. Något helt annat än de kommersiella medierna som väljer sitt material för att attrahera så många som möjligt. Dessutom utgör de en plattform för litterära och journalistiska experiment, en träningsplats för unga begåvningar. Därför är deras kulturbärande insatser så viktiga och deras bidrag till medielandskapet och mångfalden så stor.«

Mats Ekdahl, generaldirektör, författare och f d journalistprofessor och chefredaktör för tidningarna Resumé, Vi, Läkartidningen och Arbetet

---

»De är inte bara mycket bra de är många också, i Sverige finns det flest kulturtidskrifter i världen per capita räknat. Mellan pärmarna i svenska kulturtidskrifter ryms nästan vad som helst, allt från feministisk teori till amatörarkeologi.«

Eva Björkstrand, serietecknare