| Tidigare nyheter från FSK | |
|
Här hittar du tidigare publicerade nyheter som berör kulturtidskrifter. Vi rekommenderar dessutom regelbundna besök på tidskrift.nu. Tipsa oss gärna om branschnyheter på kansli@fsk.net.
Kulturtidskrifterna på biblioteken Under de 2003 och 2004 har Länsbiblioteket i Örebro län tillsammans med Föreningen för Sveriges kulturtidskrifter genomfört landsomfattande projekt för att öka utnyttjandet av det statliga prenumerationsstödet och för att öka kunskapen om kulturtidskrifter på landets bibliotek. Nedan kan man ladda hem de två senaste årens utvärderingsenkäter i pdf-format. Ladda
hem utvärderingsenkäten för år 2004 i pdf-format
(104KB)! Öppet brev till kulturminister Marita Ulvskog (5 dec 2003) Kära Marita, tidskriftsmarknaden håller på att översvämmas av en tilltagande kommersialisering, medan de publicistiska ambitionerna och den journalistiska mångfalden verkar ha fått stryka på foten. Det senaste exemplet i raden är Bonzoo Media – "en av Bonniers strategiska framtidssatsningar". Bonzoo karaktäriserar sig som "ett modernt, nytänkande mediahus" och har hittills givit ut tre tidskrifter: "livsstilsmagasinet" mama, Ruby med "100% shopping" som slogan och Debut med fokus på "pryltester". Vi tycker att det är beklagligt att Bonnier Tidskrifter gör denna satsning samtidigt som de under de senaste åren lagt ned en rad tidskrifter som försökt att bedriva en seriösare journalistik – Pop, Bibel och Månadsjournalen för att bara ta några exempel. Landets största mediekoncern verkar faktiskt ha mist sitt publicistiska mod i jakten på annonsörer. Men, Marita, var hittar man idag tidskrifter som inte riktar sig till människan som enbart konsument utan även till människan som kulturvarelse och samhällsmedborgare? Vårt svar är att dessa stöter man på bland kulturtidskrifterna. Utan kulturtidskrifterna skulle tidskriftsmarknaden och i förlängningen det offentliga samtalet utarmas, eftersom dessa verkar vara en av få krafter som står emot den mediala likriktningen. Olyckligtvis är kulturtidskrifterna långt ifrån lika penningstinna som de stora aktörerna på tidskriftsområdet. Likväl spelar kulturtidskrifterna en viktig roll i Sverige och för det offentliga samtalet här. Inte minst fungerar de som viktiga faktorer för en breddad demokrati. De har dessutom en betydelsefull granskande funktion. Kulturtidskrifterna sprider genom sin rapportering kunskap om alternativa kulturfenomen, både icke-kommersiella och inom sådant som inte produceras av majoritetssamhället. De är helt enkelt viktiga och intressanta kunskaps- och åsiktsbärare samt som sådana kraftfulla folkbildare. Dessutom är kulturtidskrifterna en betydelsefull journalistisk plantskola. Alltså skulle deras välgång kunna ses som en garanti för mångfalden på mediemarknaden. Mycket av kulturtidskrifternas material skulle aldrig publiceras i en kommersiell tidskrift – längd och djup är uppenbarligen inte något som är säljbart. Det handlar dock inte om att kulturtidskrifterna skulle vara antikommersiella eller motståndare till annonser. Däremot börjar det att bli allt omöjligare att bedriva och finansiera den seriösa kvalitetsjournalistik som många av kulturtidskrifterna presterar. Trots detta har det statliga stödet till kulturtidskrifterna under en längre period fått förfalla och andra åtgärder och förslag har lyst med sin frånvaro. Visserligen har ett stort antal motioner om kulturtidskrifter lämnats in till riksdagen under de senaste åren, men kulturtidskrifterna prioriteras ändå inte i riksdagens och regeringens åtgärder och budget. Kulturtidskrifterna upplevs tydligen inte som tillräckligt angelägna att prioritera. Publicistiska ambitioner och massmedial mångfald vill man säkert ha, men att fördela pengar till detta är visst en annan fråga. Vad skulle hända om alla kulturtidskrifter strejkade under ett år? Skulle det spela någon roll för Sverige? Vem skulle bry sig? Alla medborgare som tror på att ett brett utbud av medier gynnar demokratin och yttrandefriheten borde i alla fall bry sig. De konsumenter som inte vill se en massmedial likriktning med enbart reklamfinansierade alster borde också reagera. Även den läsekrets som är övertygade om att Sverige skulle bli obehagligt tyst om de alternativa rösterna försvann skulle förhoppningsvis bekymra sig rejält. Många av landets författare och skribenter skulle mista viktiga kanaler och troligen börja oroa sig för den kulturella infrastrukturen. Inte minst skulle ett antal hundratusen läsare bara helt enkelt känna saknad. Marita, höj anslaget rejält till kulturtidskrifterna! Anna Brodow, Anders Bräck, Ira Mallik, Mikael Nydahl, Siri Reuterstrand, Christian Stensöta, Birgitta Wallin & Ulrika Westerlund Karolina Ramqvist får Sveriges essäfonds pris år 2003 Karolina Ramqvist får Sveriges essäfonds pris år 2003 för "Den globala terapin" (i Arena nummer 3/2003). Idag på bokmässan delades priset ut av Gunilla Thorgren. I år var, förutom Karolina Ramqvists vinnaressä, även texter av Thomas Ek, Kristoffer Leandoer, Andreas Malm och Malena Rydell nominerade till essäfondens pris. Essänämndens
motivering: Vinsten består av en prissumma på femtusen kronor. Pressmeddelande
om pristagaren i pdf-format. Kulturtidskrift
2003 Under 2003 genomför Länsbiblioteket i Örebro län i samarbete med Föreningen för Sveriges kulturtidskrifter ett projekt för att främja kulturtidskriftens ställning på landets folkbibliotek. Projektet »Kulturtidskrift 2003« berör främst samtliga 109 tidskrifter som erhåller produktionsstöd från Statens kulturråd och så gott som samtliga läns- och folkbibliotek i landet. De aktuella tidskrifterna har fått en inbjudan via post i dagarna. Deltagandet i »Kulturtidskrift 2003« är helt frivilligt, men för projektets vidkommande hoppas vi att så många som möjligt av de inbjudna tidskrifterna sluter upp. Det ligger både i de enskilda tidskrifternas intresse och i kulturtidskriftskollektivets som helhet. Den arbetsinsats som krävs av tidskrifterna är också mycket liten, och för att täcka de kostnader tidskrifterna får bära utgår en schablonersättning om 500 kronor till samtliga medverkande. Bakgrunden är följande. Nittiotalet präglades av ständiga nedskärningar i bibliotekens kulturtidskriftsutbud. Vid decenniets slut hade antalet prenumerationer minskat med en fjärdedel. För att motverka denna utveckling erbjuder Statens kulturråd sedan 1999 biblioteken att teckna kostnadsfria provprenumerationer på upp till fem valfria kulturtidskrifter bland dem som erhåller statligt produktionsstöd. Knappt hälften av landets folkbibliotek har alls nappat på erbjudandet, och de medel som anslagits för stödordningen har inte tagits i anspråk. Med anledning av en artikel i frågan i Biblioteksbladet nr 3/2002 initierade länsbibliotekarien i Örebro län, Peter Alsbjer, och FSK gemensamt projektet »Kulturtidskrift 2002«. Det projektet syftade till att i Skåne, Norrbotten och Örebro län dels öka utnyttjandet av stödformen, dels undersöka orsakerna till att befintliga anslag inte utnyttjas. Det primära målet var att höja antalet prenumerationer på kulturtidskrifter, men också att i förlängningen samla värdefull kunskap om bibliotekens syn på kulturtidskriften och om deras kunskap om och intresse för dessa. I båda dessa avseenden föll projektet väl ut, och därför kommer det i år att genomföras i rikstäckande skala. Projektet
kommer i år att genomföras på följande vis.
På länsbiblioteken utses en kontaktperson med särskilt
ansvar för kulturtidskrifterna. Denna får genom FSK ett
referensexemplar av samtliga tidskrifter som väljer att medverka
i projektet, och svarar sedan för att dessa exemplar skickas
runt till kommunbiblioteken för påseende samt visas upp
i samband med olika arbetsmöten och andra träffar. Detta
informationsarbete syftar till att göra de enskilda tidskrifterna
mindre anonyma, och att i förlängningen höja medvetenheten
på biblioteken om kulturtidskrifternas rikedom och potential. Mejlinglista för Sveriges kulturtidskrifter Nu har FSK startat en e-postlista som är öppen både för föreningens medlemmar och för andra inom kulturtidskriftsvärlden eller för den som är intresserad av kulturtidskrifter. Tanken är att medlemmarna på listan ska kunna diskutera tidskriftsproblem, fråga varandra om råd, göra reklam för nya tidskriftsnummer, med mera. Listan blir vad dess medlemmar gör den till. På listan kommer dessutom FSK att kontinuerligt komma med tips och råd, samt informera om sin verksamhet. Anmälan
till listan kan ske på listans hemsida eller via e-post: Upprop för en essäfond Stöd
landets essäister och kulturskribenter: Läs
notiser om den provisoriska fonden: Sänkt tidskriftsmoms Riksdagen biföll den 12:e december regeringens förslag (enligt proposition 2001/02:45) att momsen på böcker och tidskrifter ska sänkas från tjugofem till sex procent. Sänkningen kommer att träda i kraft nu vid årsskiftet. Men vad kommer det egentligen att innebära för landets kulturtidskrifter? En del av kulturtidskrifterna är redan momsbefriade och berörs därmed inte direkt av momssänkningen, men sänkningen gäller självklart alla de kulturtidskrifter som idag inte är befriade från mervärdesskatt. Ett antal kulturtidskrifter är alltså redan undantagna från beskattning enligt 3 kap. 13 och 14 §§ i mervärdesskattelagen (d.v.s. dessa tidskrifter är s.k. periodiska medlemsblad eller periodiska organisationstidskrifter). Det kan i sammanhanget även nämnas att just dessa undantagsbestämmelser är under översyn i den pågående momsutredningen. Tanken är att momssänkningen fullt ut ska ha genomslag i lägre konsumentpriser. De berörda kulturtidskrifterna (och dess återförsäljare) förutsätts således inte utnyttja skattesänkningen till ökade vinstmarginaler. Kulturministern har i samband med detta meddelat att det kommer att tillsättas en kommission som ska övervaka prisutvecklingen. Momssänkningen medför för de kulturtidskrifter som är momsberättigade att om betalningen för en prenumeration på en tidskrift för 2002 görs före utgången av 2001 är momsen 25 procent. Sker betalningen efter den 1 januari är det 6 procent. Vid förskottsbetalningar, som ju är brukligt vid prenumerationer, är det nämligen betalningsdagen - eller mer bestämt när betalningen kommer tidskriften tillgodo - som är avgörande för vilken skattesats som skall användas. Mer
information kan man hitta på Riksskatteverkets hemsida: Man bör i första hand kontakta den lokala skattemyndigheten om man har praktiska frågor om momssänkningen och tillämpningen av densamma, men även Föreningen för Sveriges kulturtidskrifter kan svara på en del generella frågor om momssänkningen. Regeringens
proposition (2001/02:45) i pdf-format:
Debattartikel från FSK Läs en debattartikel från FSK om kulturtidskrifterna och deras medarbetare som sponsorer av den massmediala mångfalden. (27 september 2001)
Tre kulturpolitiska skrivelser från FSK Föreningen för Sveriges kulturtidskrifter (FSK) anser att det är dags att göra något åt den ansträngda situationen för landets kulturtidskrifter. Riksdagen avstyrkte nyligen samtliga motioner med förslag till förbättringar. Senaste budgetpropositionen innehöll inga förhoppningar om framtida ökade medel – tvärtom kan anslagen anses frysta. Sverige har ett kulturtidskriftsutbud som i det närmaste saknar motstycke. För att kulturtidskrifternas fortsatta roll och utveckling ska kunna garanteras behövs åtgärder, vilket Statens kulturråd också föreslår i sitt budgetunderlag för år 2002. Statens kulturråds budgetunderlag ger förslag till några förbättringar. FSK överlämnade i april ytterligare tre förslag till Kulturdepartementet. Förslagen berörde inrättandet av en svensk essäfond, stöd för digital kultur, samt förbättrad statistik på kulturtidskriftsområdet. (18 juni 2001)
|
|